Prostitution

Talita möter kvinnor som utsatts för människohandel, men vi möter även kvinnor i prostitution som inte har transporteras inom eller mellan länder, men som likafullt behandlats som handelsvaror. Andra människor har, med hänvisning till att de kan betala för det, ansett sig ha rätt att behandla dem som de själva behagar. De har köpt sig tillgång till en annan människas kropp för att tillfredsställa sina egna begär. Det handlar alltså inte om ett förhållande mellan jämbördiga parter som går in i en relation på lika villkor, utan om ett handelsutbyte där två parter har olika förutsättningar och befinner sig i olika situationer.

Författare Kajsa Ekis Ekman beskriver det på följande sätt: “Det splittrade jaget är en reaktion på en sexualitet som är en antites till vad en frivillig och ömsesidig sexualitet är. En frivillig och ömsesidig sexualitet handlar om att du faktiskt förenar dig med en annan person, att du öppnar dig på något sätt. Det är en intim situation där du ger dig hän. Att du upplever något tillsammans med någon. När det gäller köpt och sålt sex handlar det om två personer som befinner sig i helt olika situationer. En person njuter och den andra personen njuter inte alls. Den andra personen är bara där för att den måste, för att den ska ha pengar. Den känner ofta känslor av äckel och att den inte alls vill vara där. Man hanterar det genom att på något sätt stänga av. Så om sexualitet brukar handla om att du ger dig hän handlar det här tvärt om, att du stänger av. När du stänger av kan du använda en mängd strategier och det här är någonting som är belagt i vittnesmål från människor i prostitution. Att man till exempel försöker tänka på annat, tar ett annat namn eller håller ner tiden. Man gör en massa olika saker för att slippa känna och tänka på det man går igenom.”

I Sverige är det förbjudet att köpa sex, men inte att sälja sin kropp. Det beror på att vi i det här landet, efter många års forskning⁽¹⁾, förstått att den som far illa i prostitutionen är den som säljer sig (oftast en kvinna) och hon behöver därför allt stöd hon kan få för att lämna sexhandeln. Köparen däremot (oftast en man) använder kvinnan som en vara, vilket är helt oacceptabelt i ett jämlikt samhälle. Vem är egentligen hon som säljer sin kropp?

Hon är den unga mamman från ett sydeuropeiskt land, som blev lämnad av sin make, med en skuld på 300 000 kronor som var hans - en skuld som hon nu betalar av till kronofogdemyndigheten i hemlandet genom att sälja sig i Sverige en vecka varje månad. Alternativet vore ännu värre, att bli fråntagen hus och hem och riskera att förlora vårdnaden om sina tre små barn.
Hon är flickan som sitter i regnet och gråter, som har kramp och knappt kan andas därför att hennes farfar våldtagit henne gång på gång sedan hon var nio år och som sålts vidare till hans kompisar sedan hon var tretton. Nu, 18 år gammal, skadar hon sig sig själv genom att träffa män som vill köpa henne. Inte för att hon vill, utan för att häva den ångest som väller fram när det börjar bli kväll. Ett desperat försök att förekomma det oundvikliga och återta kontrollen.
Hon är kvinnan som inte kan sluta tvätta sig. Som har kroppen full av sår efter hundratals timmar i duschen och lönlösa försök att skrubba bort minnena av alla främmande händer som varit utanpå och inuti henne. Som blivit såld av den man som påstod att han älskade henne, men som enbart utnyttjade det faktum att hon inte var medveten om sitt eget värde.Hon är tjejen som inte orkade leva längre och som en sen vinterkväll hoppade från en balkong i en förort till Stockholm, men som överlevde.
Hon som inte vågar gå till simhallen själv i rädsla för att bli mobbad av unga killar på vägen, killar som hört rykten om att hon säljer sig i city på fredagsnätterna. Vad de inte vet är att hon levt med ett bottenlöst självförakt sedan första gången hennes fosterpappa våldtog henne som femåring. Hor-kläderna (som hon kallar dem) lägger hon ut på balkongen för att inte ”smutsa ner” lägenheten.

Flera myndigheter och organisationer vittnar om hur andelen barn och unga som utnyttjas i sexhandeln och som söker sig till mottagningar har ökat de senaste åren. Bland annat förekommer att vuxna söker upp barn och unga i sexuella syften via exempelvis spelappar eller sociala medieplattformar som exempelvis Tinder, Instagram, Snapshat, Grindr, Badoo, TikTok, KiK och Onlyfans. Även antalet anmälda brott gällande köp av sexuell handling av barn ökar. Under 2019 anmäldes 224 brott, jämfört med 131 anmälda brott året innan. Ensamkommande barn och unga är även en särskilt riskutsatt grupp migranter som uppmärksammats på senare år.⁽²⁾

På nätet marknadsförs så kallad sugardejting som en chans för en ung person att träffa någon äldre som är villig att betala för deras gemensamma semesterresor och restaurangbesök. I verkligheten är det oftast förtäckt prostitution, där sexköparen försöker runda sexköpslagen. Att sugardejting är ett växande problem syns inte minst i polisens utredningar. Mörkertalet beskrivs vara stort och avgörande för att komma åt sexköparna är hur polisen prioriterar sina resurser. Det säger polisinspektör Simon Häggström som arbetat mot prostitution och människohandel i många år.

Det finns en stark koppling mellan hur väl man inser sitt eget värde som människa och vad man är beredd att låta sig utsättas för. Vi säger inte att det inte existerar någon som valt ett liv i prostitution, men vi har aldrig kommit i kontakt med någon som – efter att vi lärt känna henne mer än bara ytligt – sagt att hon mår bra i prostitutionen. Tvärtom visar det sig ofta att kvinnan, för att överhuvudtaget stå ut, omedvetet dissocierar d v s avskärmar sig från sina upplevelser eller (i värsta fall) delar upp sin person i olika delar. Vi kämpar för alla människors lika värde och vägrar därför att acceptera att det finns personer som utnyttjar det faktum att en del människor inte är medvetna om sitt eget värde.

_{1) Arne Borg, Folke Elwien, Michael Fruhling, Lars Grönwall, Rita Liljeström, Sven-Axel Månsson, Anders Nelin, Hanna Olsson och Tage Sjöberg, Prostitution. Beskrivning. Analys. Förslag till åtgärder, Liber Förlag 1981 / Stig Larsson, Könshandeln. Om prostituerades villkor, Skeab Förlag 1983 / Sven-Axel Månsson, Könshandelns främjare och profitörer. Om förhållandet mellan hallick och prostituerad, Doxa 1981 / Sven-Axel Månsson och Ulla Karin Hedin, Vägen ut - om kvinnors uppbrott ur prostitutionen, Carlsson Bokförlag 19982)
2) Jämställdhetsmyndigheten, Rapport 2021:23, Dnr: ALLM 2020/100, Göteborg, januari 2021}