Kunskapsbank |Talita

Prostitution

”I was not challenging the negative self-image I had been raised with and had carried with me all my life. Of course it caused me much suffering in the longer term, but at that time, in a sense, it was easier to accept that it would not be possible for me to assimilate into society than to set about the very frightening task of accepting my own potential.”

— Rachel Moran
Paid For: My Journey Through Prostitution

Collage av bilder som illustrerar prostitution

Prostitution uppstår i skärningspunkten mellan mäns efterfrågan på sexuella handlingar och kvinnors utsatthet. De som hamnar i prostitution gör det inte av fria val, utan bär på erfarenheter av sexuella övergrepp, fattigdom, våld eller brist på alternativ. Forskning visar att tidiga övergrepp är en av de starkaste riskfaktorerna. De skapar skam, ångest och en känsla av att vara värdelös, vilket gör personen särskilt sårbar för nya kränkningar.

Många beskriver ett ”inre tvång” – som en inre hallick – som driver dem tillbaka in i miljöer där de blir utsatta igen. För att uthärda lär man sig att stänga av känslor och mentalt försvinna, något som först är en överlevnadsstrategi men som senare möjliggör prostitutionens verklighet. Ekonomisk utsatthet förstärker sårbarheten. När man saknar trygghet, socialt stöd och alternativ kan pengar framstå som enda vägen att överleva. Bilden av prostitution som ett frivilligt extrajobb stämmer inte med den verklighet vi möter.

Konsekvenserna är omfattande: många drabbas av PTSD, depression, självskadebeteenden, kronisk smärta och återkommande våld. För de som dokumenteras i pornografi blir skadan ofta permanent eftersom materialet fortsätter att cirkulera.Sveriges sexköpslag bygger på insikten att prostitution inte är ett arbete utan en form av sexuellt utnyttjande. Därför kriminaliseras köparen, inte den som säljer. Lagen har minskat gatuprostitutionen och gjort Sverige mindre attraktivt för människohandel, och har nyligen stärkts för att även omfatta vissa sexköp som sker på distans.Att lämna prostitution är en krävande process som handlar om att återta sin värdighet, bygga upp tillit, bearbeta trauman och skapa nya förutsättningar för försörjning och gemenskap.Talita stöttar kvinnor som vill lämna prostitution, pornografi och människohandel.

Genom terapi, praktiskt stöd, undervisning och framtidsplanering hjälper vi kvinnor att återuppbygga sina liv. Vår övertygelse är att ingen människa är en vara och att varje kvinna har rätt till ett liv i frihet och trygghet.

Läs mer om prostitution

Pornografi

"Everyone that watches "Deep Throat" is watching me
being raped"

— Linda Lovelace

Pornografi framställs ofta som frivillig underhållning mellan vuxna, men verkligheten bakom kameran liknar i hög grad prostitutionens. Många som medverkar kommer från utsatta livssituationer präglade av tidigare övergrepp, fattigdom, psykisk ohälsa eller beroendeställning.

Konsekvenserna kan vara allvarliga: PTSD, dissociation, kroniska smärtor och livslång oro över att materialet sprids och aldrig går att ta tillbaka. Trots detta är pornografiproduktion inte kriminaliserad i Sverige.

Även om lagar om koppleri och människohandel skulle kunna användas mot porrproducenter görs det sällan, och rättsfall visar hur svårt det är att lagföra exploatering när pornografi skyddas som ett yttrande enligt grundlagen.
Så länge innehållet inte i sig är olagligt kan staten inte förbjuda det.

Det betyder dock inte att exploatering är lagligt. Tvång, manipulation och utnyttjande i produktionen kan redan idag omfattas av människohandels- eller sexualbrottslagstiftning, men tillämpningen är svag. Resultatet blir ett rättsligt tomrum där producenter sällan hålls ansvariga, trots att skadorna för de medverkande ofta är lika allvarliga som i prostitutionen.

Efter många års påverkansarbete tillsattes 2022 en statlig utredning som visade att våld och övergrepp i pornografiproduktion är utbrett. Utredningen slog fast att de som utnyttjas behöver stöd, vård och exitvägar – något som hittills saknats.
Lagstiftningen har nyligen skärpts när det gäller sexköp på distans, vilket innebär att vissa former av digitalt beställda sexuella handlingar nu kan omfattas av straffansvar. Men traditionell pornografi undantas fortfarande, trots att den i praktiken innebär att sexuella handlingar utförs mot ersättning framför kamera.
‍
Talita menar att pornografiproduktion bör förstås som kommersiell sexuell exploatering. Den som organiserar, filmar eller tjänar pengar på någon annans sexuella handlingar agerar i en hallickliknande roll. En reglering av produktionen skulle inte inskränka yttrandefriheten, utan rikta sig mot exploateringsrelationen – inte innehållet.
Sverige har börjat ta steg mot att skydda personer som utnyttjas i såväl prostitution som pornografi, men mycket återstår. Först när lagstiftningen tydligt erkänner pornografiproduktion som en riskmiljö för exploatering kan utsatta få det skydd och den rättvisa de behöver.

Läs mer om pornografi

Människohandel

“I’ve been held down like a piece of meat while monsters disguised as men violated me again & again.”

— Gladys Lawson
Blood Borne Connections

Ett collage av bilder som beskriver människohandel

Människohandel beskrivs ofta som vår tids slaveri. Trots att den transatlantiska slavhandeln avskaffades för 200 år sedan lever idag miljontals människor i situationer där de köps, säljs och utnyttjas – ofta i prostitution.

Drivkraften är efterfrågan: så länge det finns män som vill köpa sexuella handlingar, finns det också en marknad för att rekrytera, transportera och exploatera kvinnor och barn. Människohandel är en av de mest lönsamma formerna av organiserad brottslighet, vid sidan av vapen- och narkotikahandel.
‍
I svensk lag definieras människohandel som att någon rekryterar, transporterar, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera henne, och använder otillbörliga medel som våld, hot, vilseledande eller utnyttjande av utsatthet. Det räcker att syftet funnits – exploateringen behöver inte ha hunnit genomföras. Eventuellt ”samtycke” saknar betydelse när otillbörliga medel använts. För barn krävs inte ens detta rekvisit: all handel med barn för exploatering är människohandel, oavsett hur det gått till.
‍
Straffskalan är hög, men i praktiken är fällande domar få och straffen ofta långt under maxnivån. Forskare och myndigheter pekar på otydliga rekvisit, snäv tolkning i domstolarna och bristande resurser som skäl till att många fall aldrig når hela vägen till dom. Mörkertalen är stora; statistiken speglar i hög grad vad som upptäcks och prioriteras – inte den verkliga omfattningen.
Bakom varje fall finns en kedja av utsatthet. Fattigdom, arbetslöshet, diskriminering, brist på utbildning och våldsamma familjeförhållanden ökar risken att rekryteras. Många luras med falska jobberbjudanden, andra utnyttjas genom relationer, skulder eller hot mot familjen. Internet är idag den största marknadsplatsen: där annonseras kvinnor och flickor ut, bokningar görs och ”nya” offer presenteras för köpare. Kontroll upprätthålls både genom fysiskt våld och genom ett ”inre fängelse” av rädsla, skuld, skam och beroende.

Konsekvenserna för den som utsätts är ofta livslånga: isolering, våld, sexuella övergrepp, tortyr, drogning, svåra trauman och i värsta fall döden. Den som återvänder hem riskerar dessutom stigmatisering och uteslutning, vilket gör att många hamnar i nya utnyttjandesituationer.
Sverige har lagstiftning mot människohandel, men ett verkligt skydd kräver mer än ord i lagen: tidig upptäckt, trygga boenden, exitprogram, säkra uppehållstillstånd för brottsutsatta och ett tydligt fokus på att minska efterfrågan.

Läs mer om människohandel och koppleri